Exportföretagen i kläm på båda sidor av Bottenviken

Siffrorna är nästan de motsatta jämfört med den föregående barometern som publicerades förra hösten. Då uppskattade 46 procent av företagen att orderstocken växer medan 15 procent väntade sig en minskning.

Svenska exportföretag befarar också att deras finansiella situation försämras: 59 procent räknar med en försämring under de kommande 12 månaderna. Nedgången är brant eftersom endast 13 procent av de som svarade förra hösten förväntade sig att den finansiella situationen blir sämre.

– Finansieringsbehovet ökar kraftigt, men av fel skäl. Istället för investeringar för att växa går medlen åt till att överleva, säger Jens Hedar, chef för affärssegmentet Stora företag på SEK.

På båda sidor av Bottenviken befaras en exportkollaps. En nyligen genomförd exportbarometer bland exportchefer, gjord av handelskamrarna i Finland, visar att nästan en tredjedel (32 procent) av de finska exportföretagen räknar med att förlora marknadsandelar inom en snar framtid. Över 300 exportdirektörer och vd:ar svarade på enkäten.

76 procent av de svarande uppger att de redan stött på transport- och logistikproblem på grund av krisen. Av de svarande har 61 procent råkat ut för brist på komponenter och råvaror. 63 procent berättar att reserestriktionerna har orsakat svårigheter för försäljningen och exporten av service- och installationstjänster.

Av handelskamrarnas enkät framgår att de tillfrågade exportcheferna och vd:arna i Finland befarar att krisen leder till krympande orderstockar, handelshinder och nationella stödåtgärder som förvränger marknaden samt en tilltagande protektionism.

– Såväl Finlands som Sveriges exportföretag möter närapå liknande utmaningar då efterfrågan på exportmarknaderna försvagas i olika länder under coronaepidemin, säger Timo Vuori, chef för internationella ärenden vid Centralhandelskammaren i Finland.

Enligt Vuori drabbade krisen i inledningsskedet den inhemska konsument- och tjänstemarknaden i Finland på grund av regeringens restriktioner. I Sverige strävade man däremot till att hålla den inhemska marknaden relativt öppen. I krisens nästa fas påverkas exportsektorn i högre grad av de åtgärder som vidtas i de länder dit finska och svenska bolag exporterar.

– Jag ser inte så stora skillnader i hur coronaviruset påverkar Finlands och Sveriges export. I Sverige är exporten av olika konsumentprodukter större än i Finland och förändringar i konsumenternas beteende påverkar därför den svenska exporten i större utsträckning. Däremot är exporten av infrastrukturrelaterade produkter och investeringsvaror viktig för båda länderna, och utvecklingen beror mycket på hur olika länder stimulerar sina ekonomier, säger Vuori.

– Finska och svenska exportföretag kan dra nytta av stimulanspaket om de inkluderar investeringar i infrastruktur, som till exempel 5G-nät, trafikleder eller vatten- och energiprojekt. En öppen fråga är visserligen hur mycket enskilda länder vill gynna inhemska företag i olika stimulansprojekt. Det kan göra det svårt för finska eller svenska företag att ta del av projekten.

Vuori uppskattar att den svenska exportindustrin kan få draghjälp av den egna valutan som fluktuerar i värde lättare än euron. Å andra sidan är en stabil euro en fördel för hemmamarknaden och de finländska konsumenterna.

– I det rådande läget är det ändå mycket svårt att förutse utvecklingen. Vi lever i en exceptionellt osäker tid och är på väg mot det okända. Flödet av antingen positiv eller negativ ny information om epidemin är konstant. Vi har ingen tidigare erfarenhet av någonting liknande. Situationen kan till exempel inte jämföras med finansiella kriser, säger Vuori.

Text: Paul Öhrnberg, bilder: Adobe Stock, SEK och Centralhandelskammaren.