Företag föredrar att lösa tvister via skiljeförfarande
Skiljeförfarandet har ökat i popularitet både i Finland och Sverige. En färsk utredning visar att merparten av finländska och svenska företag anser att skiljeförfarande är det bästa alternativet för att lösa tvister. Förutsättningen är att företagen på förhand har kommit överens om spelreglerna beträffande konfliktlösning. Om så inte är fallet kan tvister leda till flera års tärande rättsliga processer i allmänna domstolar.
– Då företag sluter avtal sinsemellan är det bra att gardera sig också inför möjliga tvister och oklarheter i framtiden. Det borde ingå i normal, rutinmässig riskhantering att företagen garderar sig inför eventuella konflikter, säger generalsekreterare Santtu Turunen vid Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut FAI, The Arbitration Institute of the Finland Chamber of Commerce.
Skiljeförfarande har blivit en etablerad och populär metod för företag att lösa tvister och förfarandet är effektivt även internationellt. Med hjälp av skiljeförfarande kan man opartiskt och snabbt lösa tvister mellan företag från olika länder.
Neutral mark bra alternativ
FAI registrerade i fjol 101 mål och i 27 procent var ena parten från ett annat land än Finland. Enligt Turunen fanns det också några fall där ingendera parten var finländsk.
– Flest utländska parter hade vi i fjol från Sverige. Sex svenska företag var antingen svarande eller kärande i målen. Jag anser att FAI lämpar sig utmärkt som administratör av skiljeförfaranden för svenska företag som ingår avtal med till exempel norska eller tyska företag. Valet faller ofta i första hand på det egna hemlandets institut, men om den andra avtalsparten föredrar neutral mark är Finland och FAI ett bra alternativ.
Många finländska företag har i sina internationella avtal i sin tur använt Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut SCC:s skiljemannatjänster.
– SCC upplevs som nära och man litar på Sveriges rättsliga infrastruktur. På samma sätt borde det enligt mig vara naturligt för svenska företag att i sin konfliktlösning använda sig av de skiljemannatjänster FAI erbjuder. Vi finns nära och erbjuder fullständiga tjänster även på svenska, motiverar han. Finland kan också vara ett lockande alternativ för skiljeförfarande eftersom svenska är ett officiellt språk och man kan bekanta sig med finsk lag också på svenska.
Det geografiska läget spelar enligt Turunen ingen större roll vid val av administrationsplats för skiljeförfarande. Skiljeförfarandena där parterna och skiljemännen närvarar kan arrangeras var som helst. Under covid-19-pandemin har allt fler sessioner hållits virtuellt. Skiljemännen kommer också från flera olika länder då det handlar om internationella uppdrag.
– Vår uppgift är att skapa regler som tillämpas och att administrera skiljeförfaranden samt tillhandahålla supporttjänster, summerar Turunen.
En snabbare process
Skiljeförfarande lämpar sig vid lösning av alla typer av tvister mellan företag där förlikning är tillåten.
– Skiljenämnden kan beskrivas som en privat domstol som på en gång ger en slutlig dom i en tvistefråga. Domen grundar sig på lagen och är verkställbar i bred utsträckning också internationellt.
– Fördelarna med skiljeförfarandet är snabbheten, sakkunnigheten, kostnadseffektiviteten och flexibiliteten. Om företagen som hamnat i en avtalstvist tar ärendet till domstol kan vägen från tingsrätten till hovrättens dom ta 4–6 år. Medianlängden på en process hos FAI är cirka 11 månader från inledande ansökan till skiljedom, vilket betyder att den slutliga lösningen nås på under ett år. Det är en enorm skillnad, förtydligar Turunen.
Ärendena FAI handlägger är av varierande slag. I fjol handlade tvisterna främst om aktieägaravtal, byggverksamhet och företagsköp. Hälften av påkallelseskrifterna gällde tvistefrågor av den här typen. Ärendena fördelade sig också över flera olika branscher.
En fördel med skiljeförfarande är enligt Turunen att skiljemännen representerar expertis från olika branscher. Man kan alltså välja de specialister som lämpar sig bäst från fall till fall. Skiljemännen är i praktiken utan undantag jurister med olika bakgrund och specialisering.
Om företag vill lösa tvister genom skiljeförfarande krävs ett skriftligt skiljeavtal. Parterna kan komma överens, till exempel i ett skiljeavtal eller i bolagsordningen, att eventuella tvister mellan parterna löses genom skiljeförfarande. Samtidigt kommer man ofta överens om plats, språk och antal skiljemän. Färdiga modellklausuler som underlättar upprättandet av avtalet finns till exempel på FAI:s webbsidor.
Fler väljer skiljeförfarande
Skiljeförfarandet ökade tydligt i popularitet i fjol. En förklaring är den ständigt accelererande globaliseringen som ökar efterfrågan på internationellt gångbara tvistlösningsmetoder. Även Covid-19-pandemin kan till en viss grad ha ökat antalet påkallelser till skiljeförfarande.
Enligt advokatbyrån Roschiers färska Disputes index 2021-utredning anser 67 procent av de nordiska storföretagen att skiljeförfarande är den bästa metoden vid lösning av tvister. Endast 23 procent av de som svarade ansåg att domstolsförfarandet är ett bättre alternativ. I Finland ställde sig 86 procent bakom skiljeförfarandet och i Sverige var motsvarande siffra 76 procent av de tillfrågade företagen.
Trenden syns också tydligt som en ökning i antal mål. År 2020 registrerade FAI 101 mål, jämfört med 67 året innan. Också vid SCC i Stockholm har målens antal ökat markant. I fjol registrerade man 213 mål mot 175 året innan.
De finländska företagen har ganska många skiljeklausuler i sina avtal, men det finns ändå utrymme för förbättring, menar Santtu Turunen.
– Antagligen hamnar en stor del av företagstvisterna till domstolarna fortfarande, även om det handlar om konflikter som företagen bäst kunde lösa genom skiljeförfarande, konstaterar han.
