Nyhetsbrev 3-2019

Kreativitet som verktyg för framgång

Patrik Lindfors
Kreativitet som verktyg för framgång

Kreativitet är en stark drivkraft som kräver vissa processer för att leda till ett slutresultat med ett kommersiellt värde. Kreativitetens betydelse för framgång diskuterades på Finsk-svenska handelskammarens seminarium i Åbo den 11 december 2019.

Talare på seminariet var VM-medaljören och konsulten Susanna Rahkamo, kommunikationsdirektör Linus Almqvist från Ramboll Sverige och professor Bengt Kristensson Uggla från Åbo Akademi.

Kreativitet är att mötas över genregränser och att våga utmana färdiga konventioner. Det handlar också om att skapa upplevelser som kunder vill ha. Det konstaterade seminariets moderator Johanna Stenback som är producent på Moomin Characters.

Susanna Rahkamo jobbar som ledarskapskonsult och har en bakgrund som VM-medaljör i konståkning. För några år sedan doktorerade hon om kreativitetens betydelse för framgång inom elitidrott. I avhandlingen ville hon förstå vad det är som olympiska guldmedaljörer gör för att bli de mest framgångsrikaste inom sina egna grenar. En observation var att kreativitet bygger på att man lägger någonting nytt till en sak som man kan och behärskar sedan tidigare.

Rahkamo har iakttagit att många fastnar i sina rutiner. Det gäller inom arbetslivet och idrott. För att bli riktigt bra krävs att man gör någonting annorlunda. Personer som gör det går ofta omkring med frågetecken framför sig – de försöker ständigt hitta lösningar på enstaka problem och hinder som håller dem kvar i det gamla.

Processen för att lära sig kan delas in i olika steg där allting börjar med en allmän nyfikenhet och förmåga att ställa frågor. Följande steg är att samla information och ständigt reflektera för att kunna förstå och handla utgående från det man lärt sig.

”Bästa sättet att lära sig är att ta någonting som existerar och sedan anpassa det till ett nytt sammanhang”, sade Rahkamo.

Enskilda människor har i vanliga fall inte så många nya idéer. Kreativiteten och idéerna uppstår när man diskuterar med andra människor. Det är då idéerna växer.

Förmåga att ta in nya perspektiv

Bengt Kristensson Uggla är Amos Andersonprofessor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi. Han definierar kreativitet som en kraft som förnyar och utmanar sig själv kontinuerligt. Den svenska Nobelfesten ser han som en hyllning till det kreativa arbete som har krävts för att nå de upptäckter som Nobelvinnarna har gjort. Festen är en välbehövlig motvikt till det ensamma arbete som ofta präglar en livsgärning inom forskning och vetenskap.

God forskning förutsätter enligt Kristensson Uggla en förmåga ta in nya perspektiv. Inom vetenskapen är man fokuserad på det man inte vet. "Kunskapen har inget slut, för ju mer vi vet desto mer inser vi hur mycket vi inte känner till”, sade Kristensson Uggla.

Enligt Kristensson Uggla håller den digital klyftan mellan dem som är uppkopplade och dem som inte är det på att växa sig allt större. När det gäller kreativitet existerar det också en ekonomisk klyfta eftersom kreativitet måste kopplas till ett värdeskapande nätverk för att ge kommersiell nytta. Kreativitet i sig skapar inget mervärde utan strukturer och kontakter som förankrar skapandet i ett sammanhang.

Den region där kreativiteten haft den största inverkan globalt och där de största ekonomiska tillgångarna har skapats är Silicon Valley i USA. De strukturer som behövdes för att omvandla kreativitet till kommersiella framgångar uppstod tack vare de synergier som uppkom mellan Stanforduniversitetet och teknologibolag som Hewlett-Packard.

Bengt Kristensson Uggla konstaterar att vissa av de uppfattningar som förknippas med Silicon Valley inte håller streck. Det gäller bland annat myterna om ensamma genier och skötsamma studenter.

”Nästan alla framgångsrika entreprenörer i Silicon Valley är drop outs från universitet eller övriga skolor. Det gäller också Apples grundare Steve Jobs. Nästan all kreativitet ägde rum i gränspassagen mellan universitetet och entreprenörskretsarna kring universitetet.”

Håll ekosystemet vid liv

Linus Almqvist är kommunikationsdirektör på Ramboll i Sverige och ordförande för Sveriges Annonsörers verkställande utskott. Under sin tidigare karriär har han jobbat med marknadsföring och kommunikation på Vattenfall, SAS, Barilla, Arla och Barncancerfonden. Almqvist är också juryordförande i Sveriges Annonsörers effekt och kreativitetstävling, 100-wattaren (SM i marknadskommunikation) som belönar den mest effektiva och kreativa kommunikationen i Sverige under 2019.

Almqvist konstaterade att det inom företag och organisationer är viktigt att diskussionerna pågår konstant och att det i kommunikationen tydligt framgår vad syftet med verksamheten är. Affärsplanen skall vara så enkel att människor uppfattar den och utan svårigheter kan kommunicera den.

”I dag är organisationer som tidningsredaktioner som jobbar för att förstå omgivningen”, sade Almqvist.

Kommunikationen är ett ekosystem som består av olika kanaler och verktyg för att nå ut till de rätta målgrupperna, bland annat via sociala medier. För en organisation eller ett företag gäller det att konstant hålla detta ekosystem vid liv.

Almqvist konstaterade att Sverige har ett försprång jämfört med Finland när det gäller att bygga varumärken. I Sverige finns det mer utbyggda strukturer för att driva idéer och även mer erfarenhet av de processer som behövs för att skapa starka varumärken.

”Det gäller att utmana och våga investera i idéer. Det finns en stor potential framför allt bland många stora bolag i Finland men ofta är det kommunikationen som inte fungerar”, sade Almqvist.

Text och bilder: Patrik Lindfors.

Relaterade artiklar