Nyhetsbrev 2-2020

Den nordiska marknadens betydelse förstärks efter krisen

Kjell Skoglund
Den nordiska marknadens betydelse förstärks efter krisen

Coronapandemin har i dagsläget krävt fler offer i Norge, Sverige och Danmark än i Finland. Länderna har valt att möta den akuta krisen med olika typer av åtgärder, och följderna av i synnerhet den öppnare linje som Sverige gått in för är möjliga att avgöra först i ett senare skede.

Alla de nordiska länderna satsar rekordstora belopp på att stöda företagen, antingen i form av direkta stöd, lånegarantier eller avgiftslättnader. De olika ländernas ekonomiska situation avspeglas i stödpaketens omfattning. Norge har drabbats av problemen inom oljesektorn men landet har tack vare sin starka offentliga ekonomi råd att vid behov stimulera ekonomin under en mycket lång tidsperiod. Även i Sverige och Danmark var det ekonomiska läget före krisen betydligt starkare än i Finland.

Både de nuvarande stödpaketens storlek och de stimulansåtgärder som genomförs efter krisens mest akuta fas kommer att påverka hur snabbt den ekonomiska tillväxten tar fart i de olika länderna. De ekonomiska strukturerna inverkar också på i vilken takt återhämtningen äger rum. Med utgångspunkt i den ekonomiska statistiken och de summor som satsas är det sannolikt att tillväxten tar fart aningen snabbare i Danmark, Norge och Sverige. När krisen är över har de övriga nordiska ländernas ekonomiska försprång eventuellt vuxit sig ännu större.

Finländska företag gör klokt i att under det rådande undantagstillståndet sätta sig in i de möjligheter som de övriga nordiska länderna erbjuder. Sverige är med sina tio miljoner invånare en dubbelt så stor marknad som Finland. I de offentliga upphandlingarna i Norge finns efterfrågan på finländska varor och tjänster av hög kvalitet. Danmark var redan före krisen i färd med att göra betydande investeringar inom bland annat infrastrukturprojekt och offentlig sjukvård.

Finlands export till Sverige har vuxit starkt under de senaste fem åren. Exporten till Norge och Danmark är däremot fortfarande förhållandevis anspråkslös, särskilt om man ser till potentialen och till marknadernas närhet.

Återhämtningen inom de olika branscherna sker gradvis och med olika tidsperspektiv. Förändrade vanor hos konsumenterna påverkar exempelvis turismen, där närområdenas betydelse kommer att förstärkas. Denna förändring var tack vare den intensiva klimatdebatten på gång redan innan pandemin, och krisen förstärker utvecklingen.

För finländska företag och kommuner medför en ökad turism i närområdena och grannländerna många nya möjligheter. Under de senaste decennierna har pengar motsvarande flera miljarder euro flödat från Norden till framför allt Sydeuropa. Framöver kommer en betydande andel av familjernas semesterbudgetar troligen att spenderas i det egna landet eller i grannlandet. Finland är i nordiska sammanhang det stora okända – få danskar eller norrmän firar till exempel en del av sin semester i Finland.

Kjell Skoglund
VD
Finsk-svenska handelskammaren

Debattartikeln publicerades i tidningen Kauppalehti den 20 april 2020.


Relaterade artiklar