Potential för framgång i finsk-svenska företagsaffärer

Företagsförvärv och fusioner mellan Finland och Sverige tar åter fart efter en lugnare period under coronapandemin. Enligt Johanna Wärnberg, Specialist Partner på Hannes Snellman Advokatbyrå, har marknaden börjat återhämta sig efter årsskiftet och företagen har en positiv drive när det gäller företagsaffärer av olika slag. 

 – Det är betydligt mer aktivitet nu jämfört med i höstas. Bankerna beviljar finansiering igen och företagen blickar framåt. Men det varierar visserligen från bransch till bransch. Inom detaljhandeln är det fortfarande få företagsaffärer jämfört med exempelvis mjukvarubranschen eller läkemedelsindustrin.

 – En del av företagsaffärerna har sannolikt lagts på is på grund av coronapandemin men vi tror att de kommer i gång igen när pandemin är över.

Som Specialist Partner hos Hannes Snellman är Johanna Wärnberg väl insatt i såväl den finska som den svenska affärsjuridiken. Hon har arbetat länge med företagsaffärer i båda länderna. För närvarande har hon sitt skrivbord i Stockholm. Under årens lopp har hon varit rådgivare i många nordiska företagsförvärv, fusioner, joint ventureprojekt och andra omstruktureringar.

 – Jag ser Sverige som ett utmärkt alternativ när ett finländskt företag vill expandera till nya marknader. Den svenska marknaden är stor i sig självt, och därifrån är det lätt att gå vidare. För finländare är Sverige en enklare marknad också tack vare att lagstiftningen och byråkratin i många avseenden är lik den finska. En annan fördel är att finländska företag har ett mycket gott rykte i Sverige och inställningen till köparen är ofta positiv.

Fusioner och förvärv innebär ofta risker, men enligt Wärnberg har det finsk-svenska samarbetet en naturlig framgångspotential. De fusioner och förvärv hon sett bland sina egna kunder har oftast varit lyckade.

 – Det blir ett framgångsrecept när finsk företagskultur och sisu förenas med svensk entreprenörsanda och varumärkesexpertis.

Visst finns det också mindre skillnader, till exempel i företagskulturen och i myndigheternas agerande, men de påverkar inte den praktiska verksamheten särskilt mycket enligt Wärnberg.

 – I Finland regleras det mesta i lagar som ska följas, medan de svenska myndigheterna i många avseenden tillämpar självregleringsprincipen. I Sverige sker regleringen alltså mer genom anvisningar. Där kan också företag, branschorganisationer och medborgare påverka hur dessa anvisningar ska tillämpas. Det här ser vi också i Sveriges coronastrategi: myndigheterna ger anvisningar, men människorna får själva fundera på hur de ska göra.   

 – Denna valfrihet kan tyckas något oklar och förvirrande för finländska företag som etablerar sig i Sverige, konstaterar Wärnberg.

De kulturella skillnaderna kan enligt henne utgöra en risk om man går in med en för styvnackad attityd. Skillnaderna kan enligt Wärnberg vändas till en styrka om man accepterar att saker kan göras på olika sätt. Hon tror att de olika företagskulturerna med tiden smälter ihop till ett gemensamt och stabilt sätt att arbeta på.

Genom att jämföra antalet transaktioner, som registrerats av bolaget Mergermarket, kan man konstatera att mer än 170 finländska företag övergick i svensk ägo medan knappt 100 motsvarande förvärv gjordes åt andra hållet under de senaste fem åren. 

 – Det här har varit läget under en längre tid men på senare år har finländska förvärvare aktiverat sig något. Vi har sett bland våra egna kunder att man mer än tidigare gått in för att se på de möjligheter Sverige erbjuder.

 – Vi på Hannes Snellman har själva gjort den här resan. Vi utvidgade vår verksamhet till Stockholm 2008 och har sett vilken bra lösning det var att etablera sig på den svenska marknaden, säger Johanna Wärnberg.

Anmäl dig till seminariet Sverige - en dubbelt så stor marknad här.