Tidigare evenemang

Sverige - en dubbelt så stor marknad

Sverige - en dubbelt så stor marknad

Sverige är som en andra hemmamarknad, men det går inte alltid att göra affärer på samma sätt som i Finland. På Finsk-svenska handelskammarens webbinarium uppmuntrades företag att etablera sig i Sverige.

En lång gemensam historia och liknande värdegrund skapar en stark och naturlig bas för business och ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Finland. Många finländska företag ser också Sverige som sin andra hemmamarknad.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det också existerar skillnader mellan länderna. Allt som fungerar i Finland fungerar inte i Sverige och vice versa.

Bland annat de här tankarna lyftes fram under Finsk-svenska handelskammarens webbinarium där finländska toppchefer delade med sig av sina erfarenheter och synpunkter om den svenska marknaden och internationalisering i allmänhet.

I Sverige - en dubbelt så stor marknad - webbinariets diskussion deltog Fiskars vd Nathalie Ahlström, Advokatbyrå Hannes Snellmans Specialist Partner Johanna Wärnberg, Fazers koncernchef Christoph Vitzthum och Keskos koncernchef Mikko Helander. Kjell Skoglund, Finsk-svenska handelskammarens vd, höll öppningsanförandet och vice vd Katri Makkonen från Miltton var panelens moderator.

Alla ovannämnda uppmuntrade finländska företag att etablera sig i grannlandet, där tio miljoner köpkraftiga invånare erbjuder företagen en stark tillväxtpotential. Men ett varningens ord yttrades också, man ska inte låta sig invaggas i föreställningen att det skulle vara enkelt att nå framgång i Sverige. Konkurrensen är hård och inom affärsvärlden finns det en del olikheter även om likheterna är många.

”Eftersom det finns så många likheter är det lätt att tro att det är enkelt att vara verksam i Sverige, men det är det inte. Det här kan komma som en överraskning för många”, sade Mikko Helander.

Enligt honom ”stapplade” också Kesko en del i början då man för cirka tjugo år sedan gav sig in i svenska järnhandel- och husteknikmarknaderna, men nu när affärsverksamheten utgår från den svenska marknadens premisser löper handeln bra.

”Konkurrensen i Sverige är hård och där finns många aktörer. Men om man ger sig in i Sverige och klarar sig där klarar man sig nästan var som helst i världen.”

Fiskars Nathalie Ahlström berättade att Sverige anses vara en av företagets hemmamarknader, men att hon också identifierar en del skillnader mellan länderna:

”Sverige är intressant och ligger nära Finland, men trenderna är annorlunda. Där kan man testa olika saker innan man tar dem till Finland.”

Fiskars har lång erfarenhet av Sverige. När företaget grundades var Finland en del av Sverige och Ahlström uppskattar att man idkat export till Sverige under hela företagets 375-åriga historia.

”Företaget måste förstå konsumenten för att bli framgångsrikt i Sverige. Vi måste också minnas att Sverige är ett stort land med avvikelser även inom landet.”

Finskhet förknippas med kvalitet

För att man ska lyckas i Sverige och i andra länder krävs det enligt talarna i allmänhet att man tillsätter kompetenta chefer som är välbekanta med de lokala omständigheterna.

Enligt Christoph Vitzthum på Fazer framskrider företagsetableringen oftast så att man först skickar en finländsk ledare som startar upp verksamheten. Efterhand, då firman etableras till att bli en lokal aktör, flyttas chefsansvaret över till den lokala ledningen.

”Vi har bara en finländare i Fazer Sveriges ledning.”

Också Hannes Snellmans Stockholmskontor drivs med lokala expertkrafter. På kontoret, som öppnade år 2008 då Hannes Snellman expanderade till Sverige, jobbar cirka 120 personer av vilka endast fem är finländare. Johanna Wärnberg berättade att företagets experter å andra sidan med täta mellanrum rör sig mellan Helsingfors och Stockholm för kortare arbetsperioder på kontoren i båda länderna.

Advokatbyrån Hannes Snellman, som erbjuder juridiska tjänster, har tagits väl emot i Sverige, enligt Wärnberg. Hon tycker att det finländska överlag stärker varumärket i Sverige.

”Kvalitet, pålitlighet och gott beslutsfattande är egenskaper som förknippas med finskhet.”

På webbinariet funderade man också över om det finns något i den finländska businessmentaliteten som sätter käppar i hjulet eller till och med förhindrar framgång på exportmarknaderna. I Finland beundrar man de svenska företagens och varumärkenas segertåg ute i världen samtidigt som man beklagar sig över att man inte själva lyckas med samma sak.

Självförtroende och mod behövs

I sitt öppningsanförande reflekterade handelskammarens vd Kjell Skoglund över att svenskar anses vara goda försäljare och att företagen därför är framgångsrika på de internationella marknaderna.

”Finländare har ofta en lite annan bild av sina egna säljfärdigheter. Vi har produkter och tjänster av hög kvalitet, men att sälja dem går inte alltid lika bra som för grannarna i Sverige.”

Det här kan ändå vändas till en möjlighet, anser Skoglund. Genom effektivare försäljning kan Finland få ett uppsving i exporten och BNP-tillväxten.

Om man beaktar landets historia och att Finland är hälften så stort som Sverige till invånarantalet har finländarna inget att skämmas för, menade Mikko Helander från Kesko.

”Sverige har varit en europeisk stormakt som internationaliserats redan för hundratals år sedan. Det märks ännu i dag. I Finland började internationaliseringen först på 1980-talet.”

Skillnaderna i internationaliseringsgrad mellan Finland och Sverige kan också förklaras med det geografiska läget, bedömde Vitzthum.

”Det finns nog ingen orsak att leta efter något i modersmjölken som svenskarna skulle ha fått på ett annat sätt än finländarna. Historien är en faktor, men utöver det ligger Sverige helt enkelt närmare Europas stora exportmarknader.”

”Finländare borde fokusera mer på det de själva gör och tro på sina egna förmågor istället för att beklaga sig över att vi inte är lika bra marknadsförare och försäljare som svenskarna. För det är vi, betonade Vitzthum.

Även Nathalie Ahlström efterlyste mer självförtroende och mod hos de finländska företagen. Tack vare den gemensamma värdegrunden som bildar en god utgångspunkt kommer parterna redan varandra väldigt nära.

”Det är viktigt att kommunicera med konsumenterna. I Sverige ska kommunikationen vara gladare och djärvare än vad den är i Finland. Samma sak gäller kommunikationen mellan företag.”

Tillväxt efter pandemin

Covid-19-pandemin tangerades också i diskussionen och talarna konstaterade att den försvårat affärsverksamheten och särskilt de kreativa funktionerna. Den operativa verksamheten har däremot fungerat rätt bra digitalt.

Paneldeltagarnas tankar gick redan till tiden efter pandemin. Johanna Wärnberg berättade att hon märkt att man inom de svenska företagen redan starkt tror på att smittoläget kommer att förbättras. Detta syns redan nu i tillväxtsiffrorna.

Skoglund förutspådde att den ekonomiska tillväxten snabbt kommer att ta fart i Sverige när pandemin ger vika. Han påminde om att Sverige ofta rest sig snabbare ur kriser än många andra länder.

”Förklaringen ligger kanske i svenskarnas optimism och starka tro på det egna kunnandet”, sade han.

Enligt Vitzthum har man i Finland sedan länge haft en tendens att vänta på konjunktursvängningar:

”Man börjar sälja först när konjunkturerna förbättras. Jag tycker att man aktivt kunde skapa förutsättningar för tillväxt.”

Ahlström var inne på samma linje: ”Nu lönar det sig verkligen inte att vänta utan istället fundera på hur man kan utnyttja den här teams-zoom-tiden.”

Webbinariet som arrangerades den 25 mars 2021 väckte stort intresse. Över 650 personer var anmälda från Finland och Sverige.

Sverige - en dubbelt så stor marknad-webbinariet kan ses i sin helhet på  Finsk-svenska handelskammarens webbsida.

Relaterade artiklar