Vår historia

1936 – handelskammaren bildas

Under den finländska manifestationen i Stockholm i april 1936 bildades en kommitté för att undersöka möjligheterna att bilda en finsk-svensk handelskammare. Kommitténs arbete ledde till att ett konstituerande möte kunde hållas den 9 oktober 1936 under ordförandeskap av sammankallaren Axel Wenner-Gren. Direktör Wenner-Gren blev vald till handelskammarens första ordförande med kabinettskammarherre Rolf von Heidenstam och minister Henrik Ramsay som viceordföranden.

Bakgrunden till grundandet av Finsk-svenska handelskammaren var den svåra obalansen i handeln mellan Finland och Sverige. Målet var att utveckla handeln mellan länderna och att hitta nya produkter att exportera.

Finlands dåvarande ambassadör J.K. Paasikivi och ordföranden för Finlands exportförbund Jaakko Kahma tillhörde också grundarna. I slutet av 1930-talet hade handelskammaren cirka 500 medlemmar.

 

40- och 50-talen – en tid av återuppbyggnad

Tiden efter andra världskriget var svår, inte enbart för Finland utan även för Finsk-svenska handelskammaren.

Det finländska statsunderstödet till handelskammaren upphörde år 1940, och handelskammarens enda inkomstkälla blev de svenska medlemmarnas medlemsavgifter. Betty Liljestrand lyckades lotsa handelskammarens verksamhet genom krigsåren mot återuppbyggnadens tid. Regler hämmade handeln mellan Finland och Sverige ända in till mitten av 50-talet. Tack vare Finsk-svenska handelskammaren kunde handeln fortsätta med produkter som friats från tillståndskravet.


60-talet – Sverige finner Finland

Intresset för Finland växte snabbt i Sverige tack vare exportprodukter från bl.a. Marimekko, Iittala, Asko och Fazer. Handelskammarens verksamhet utökades med ett ordinarie sekretariat under ledning av Caj Lindén. Handelskammarens roll som en träffpunkt mellan den finländska och svenska näringslivet förstärktes ytterligare.

Finska staten blev åter delfinansiär av verksamheten. Det skapade en trygg, ekonomisk plattform för framtiden. Finsk-svenska handelskammaren lanserade kampanjen "Finn Finland", genom vilken finländsk design och yrkesskicklighet nådde en svensk publik.

 

70-talet – ett korståg i västerled

Under 1970-talet strävade tusentals finländska företag efter att finna tillväxt på den svenska marknaden. Företagen expanderade i högre grad än någonsin sina produktsortiment inom områden som råvaror, halvfabrikat och underentreprenader, utöver produkter riktade till 60-talets konsumenter. Finsk-svenska handelskammaren stärktes i sin expertroll. Sverige etablerade sig som en av Finlands tre viktigaste handelspartner.

 

80-talet – Finland kan

På 80-talet förbättrades Finlands färdigheter när det gällde att investera utomlands. Stora finländska koncerner genomförde strategiska uppköp i Sverige. Nokia fick fart på tillväxten. Finsk-svenska handelskammaren berättade med stöd från Finlands Utrikeshandelsförbund om finsk teknik och finskt kunnande i kampanjen "Finland kan". Under verkställande direktören Liisa Lifländer förstärkte handelskammaren informationsverksamheten och startade tidskriften "Finland levererar". År 1988 började handelskammaren med att arrangera årliga pressresor.

 

90-talet – skräddarsydd konsultverksamhet

Finland och Sverige blev medlemmar i Europeiska Unionen år 1995. Som en del av EU:s inre marknad övergick exportfrämjandet under Leif Hernbergs ledning från stora branschomfattande kampanjer till mindre specialprojekt med trycksaker, mode och elektronik i fokus. Mot slutet av 90-talet koncentrerade man sig allt mer på skräddarsydd marknadskonsultering. Istället för exportfrämjande talade man om internationalisering.

 

00-talet – marknadsstrategier och specialkompetens

På 2000-talet förändrades företagens behov. Företagen ville få information om vilka konkreta åtgärder som behövdes för att börja exportera till Sverige eller starta företag i Sverige.

Antalet konsulteringsuppdrag ökade och deras roll som inkomstkälla för handelskammaren förstärktes. Informationsbehovet ersattes i allt högre grad av efterfrågan på tjänster. I samarbete med lokala näringslivscentraler började handelskammaren genomföra stora samarbetsprojekt under finansiering av Europeiska socialfonden (ESF). Modevisningar i Sverige och arkitektbesök i Finland hörde under ett årtionde till handelskammarens mest uppskattade aktiviteter.

 

10-talet – Ett växande nätverk och evenemang på toppnivå

Konsulttjänsterna fortsatte att vara en viktig del av verksamheten samtidigt som nätverksbyggande fick allt större betydelse. Profilen på handelskammarens evenemang höjdes successivt och handelskammaren skaffade synlighet i betydligt högre grad än tidigare, bland annat genom helsidesannonser i finska och svenska dagstidningar. Evenemangens deltagarantal ökade och antalet medlemmar sköt i höjden. I slutet av årtiondet hade medlemsantalet fördubblats i jämförelse med vad det var i mitten av decenniet.

Den ökade synligheten och närvaron i media ledde till att handelskammaren roll som en inflytelserik auktoritet när det gäller handeln mellan Finland och Sverige förstärktes.

 

2020 – FINSVE idag

Handelskammarens erfarna specialister lotsar finländska företag ut på den svenska marknaden. Målet är att skapa nya framgångsberättelser.

Finsk-svenska handelskammarens medlemsantal växer i jämn takt. Medlemsverksamheten förenar företag och personer med intresse för näringsliven i Finland och Sverige.

Finsk-svenska handelskammaren är en del av Team Finland-nätverket. Finlands Arbets- och näringsministerium finansierar en stor del av verksamheten.

Tidigare ledare och ordförande

Styrelseordförande

  • Verkställande direktör Lars G Nordström 2000-
  • Styrelseordförande Jacob Wallenberg 1998-2000
  • Verkställande direktör Sture Lindmark 1986-1998
  • Bankdirektör Curt G. Olsson 1982-1986
  • Bankdirektör Sven G. Malmberg 1972-82
  • Bankdirektör Carl de Geer 1967-1972
  • Direktör Einar Kördel 1963-1967
  • Skeppsredare Emanuel Höberg 1957-1963
  • Kammarherre Rolf von Heidenstam 1942-57
  • Direktör Axel L. Wenner-Gren 1937-42

Fullmäktigeordförande

  • Styrelseordförande Jacob Wallenberg 2000-
  • Tekn dr Bo Berggren 1996-2000
  • Bankdirektör Curt G. Olsson 1986-1996

Verkställande direktörer

  • Kjell Skoglund 2015 -
  • Marja Kahra 2009- 2014
  • Risto Erjanti 2001-2009
  • Leif Hernberg 1989-2001
  • Liisa Lifländer 1978-1989
  • Per-Olof Karsten 1976-1978
  • Håkan Nordqvist 1973-1975
  • Caj Lindén 1963-1973