Finsk-svenska handelskammarens roll i Finlands relationer till Sverige

Bästa medlemmar av Finsk-svenska handelskammaren, herr ambassadör, mina damer och herrar, bästa vänner,

Tack för möjligheten att få tala till ert årsmöte här idag, det är alltid lika inspirerande att få möta er, och jag är glad att det händer ganska ofta numera.

Det är alltid lättare att tacka ja till en inbjudan när man vet att man kommer till ett sammanhang där människor faktiskt får saker att hända. Och det är precis det som kännetecknar er och Finsk-svenska handelskammaren.

Ni är inte en organisation som sitter och väntar på att saker ska förändras. Ni förändrar själva förutsättningarna för människor och företag att lyckas.

Och det är faktiskt ganska typiskt för relationen mellan Finland och Sverige också. För vi brukar beskriva våra länder som nära på grund av historien, på grund av geografin och kulturen. Och visst är det sant. Vi delar språk, många människor har familjeband till båda länderna, vi har en stark handel, vår arbetsmarknad är ganska lika och dessutom delar vi säkerhetsintressen, nu mera konkret än på länge, då vi står militärt allierade via NATO.

Men relationer hålls inte starka av nostalgiska formuleringar eller högtidliga deklarationer. Relationer hålls starka genom konkret arbete.

Genom människor som bygger nätverk. Genom företag som vågar expandera. Genom organisationer som skapar möten. Genom människor som håller kontakt och faktiskt också genom guldmedlemskap och annat spännande som man hittar på här i er organisation.

Ni spelar alltså en viktig roll.

Teette käytännön yhteistyötä, joka vahvistaa Suomen ja Ruotsin välistä suhdetta joka päivä.

Det är lätt att tala om nordiskt samarbete på en abstrakt nivå. Men det är mycket svårare att faktiskt skapa nya kontakter, underlätta nya investeringar och se nya möjligheter.

Men det gör ni.

Och ni gör det dessutom på ett sätt som många andra organisationer kunde lära sig av.

För en av de saker som verkligen imponerar med Finsk-svenska handelskammaren är hur ni har utvecklat er egen verksamhet, och inte minst er finansiering.

Jag har fått höra att era medlemsintäkter ökat med si så där 800 procent på tio år, och det är – helt ärligt, verkligt anmärkningsvärt. Det är en sådan siffra att man nästan vill kontrollera om någon råkat lägga till en extra nolla.

Men matematiken stämmer. Och det handlar förstås om ett målmedvetet och långsiktigt arbete där man tydligt lyckats visa varför organisationen behövs och vilket konkret värde den skapar.

Och det är ju kärnan i all framgångsrik organisationsutveckling. Människor stöder verksamhet när man upplever att verksamheten gör skillnad.

Det gäller företag, såväl som föreningar.
Och det gäller också politiken, ibland lite brutalt.

I en tid då statliga bidrag minskar och den offentliga ekonomin är pressad blir den här frågan ännu viktigare. Organisationer behöver fundera på hur man stärker sin egen finansiering, hur man förnyar sig och hur man visar sin relevans. Och här är ju Finsk-svenska handelskammaren faktiskt en förebild.

Inte bara för andra liknande organisationer, utan för frivilligorganisationer överlag. För det finns ibland en föreställning om att idealism och professionalism skulle stå i motsats till varandra. Men sanningen är ofta tvärtom. De organisationer som lyckas bäst är ofta de som kombinerar ett starkt syfte med ett professionellt arbetssätt.

Och det har ni gjort. Man kan tydligen växa utan att tappa mål eller riktning. Och det här är viktigt också därför att Finland och Sverige just nu befinner sig i en tid där samarbetet betyder mer än på länge.

Vi lever i en tid av geopolitisk osäkerhet där också den ekonomiska konkurrensen globalt hårdnar. En tid där teknologisk utveckling förändrar hela branscher. För att inte tala om säkerhetspolitiken i Norden som ju har genomgått historiska förändringar.

I det läget blir relationen mellan Finland och Sverige ännu viktigare. Inte bara politiskt. Inte bara militärt. Utan också ekonomiskt och rent mänskligt. För starka relationer mellan länder byggs ytterst genom människor som arbetar tillsammans.

Och här har många finländska företag haft stor nytta av handelskammaren. För Sverige har ofta varit den första internationella marknaden för finländska företag som vill växa.

Det här är helt logiskt. Affärskulturen är relativt bekant. Avstånden är hyfsat korta, men samtidigt är marknaden betydligt större.

Men även om steget är naturligt är det inte alltid enkelt. Därför spelar nätverk och lokalkännedom stor roll. Att kunna samarbeta via Finsk-svenska handelskammaren har hjälpt många företag att ta sina första internationella steg - och på det sättet ibland sina viktigaste.

Och det är faktiskt någonting större än bara exportfrämjande. Det handlar om att bygga självförtroende. Det är någonting man traditionellt har betydligt mer av i Sverige. Och kanske i Österbotten också.

Men för många företag är det första steget över gränsen det svåraste. När det steget väl tas öppnas ofta en helt ny framtid. Det gäller kanske särskilt små och medelstora företag. Och Finland behöver fler företag som vågar växa internationellt.

För ett litet land långt uppe i norr kan aldrig bygga välstånd på att tänka smått. Vi måste vara öppna, internationella och nyfikna. Och vi måste förstå att vår framgång faktiskt bygger på samarbete.

Suomen ja Ruotsin välinen yhteistyö ei ole itsestäänselvyys. Sitä pitää jatkuvasti vahvistaa ja kehittää.

Relationer fungerar lite som språk, om man slutar använda dem börjar de långsamt försvagas. Och också därför är ert arbete så viktigt.

Framtiden kräver också att vi fortsätter utvecklas.

Jag tror nämligen att ett av de största misstagen organisationer, företag och ibland även länder kan göra är att tänka att nuläget automatiskt kommer att bestå. Det gör det aldrig. Man kan aldrig bara vara nöjd och tänka att allt förblir som det är. För antingen går man framåt — eller så går man bakåt. Det där idealiska status quo som man ibland drömmer om finns egentligen inte. 

Världen förändras hela tiden. Och därför måste också vi förändras.

Det gäller politiska partier, och det gäller regeringars sätt att arbeta. Precis som det gäller företags sätt att växa. Och organisationers sätt att möta framtida utmaningar. 

Ibland är förändring obekväm. Jag tror vi alla någon gång varit på ett möte där någon säger: 

”Men vi har faktiskt alltid gjort just så här.”

Och det sägs ofta med samma stolthet som om man just försvarat nationens gränser eller något i den stilen. Men i praktiken är det ofta precis då man borde bli lite orolig. För de mest framgångsrika organisationerna är nästan alltid de som lyckas kombinera kontinuitet med förändring.

Man vet vem man är – men man vågar också utvecklas. Och det tycker jag att Finsk- svenska handelskammaren representerar väldigt väl. Ni har lyckats behålla er grundidé och ert syfte, men samtidigt utvecklat verksamheten, byggt nätverk och stärkt er position.

Det är imponerande. Och sånt behövs.

För jag är övertygad om att relationen mellan Finland och Sverige kommer att bli ännu viktigare under de kommande decennierna. Vi kommer att behöva ännu mer samarbete kring handel, innovationer, energi, teknologi och kompetens.

Vi kommer att behöva fler människor som rör sig över gränserna. Och vi kommer att behöva organisationer som kan fungera som brobyggare. Därför är ert arbete viktigt – inte bara för era medlemmar utan för hela Finland.

Så låt mig avsluta där jag började.

Med ett tack. Tack för ert arbete. Tack för ert engagemang. Och tack för att ni visar att starka relationer mellan länder inte uppstår av sig själva – utan byggs genom långsiktigt arbete, förtroende och vilja att utvecklas.

Yhdessä olemme vahvempia. Yhdessä rakennamme tulevaisuutta.

Tack.