Markku Sirviö – en fast punkt på handelskammarens tidslinje

Att Markku har kommit att bli en del av Finsk-svenska handelskammarens team under många år och en person som många medlemmar haft kontakt med och fått hjälp av är resultatet av ett antal oberoende händelser. Markku berättar själv om vägen till att bli en veteran, som upplevt olika eror och epoker i handelskammarens snart nittioåriga historia.

”Jag är född i Kemi vid Bottniska vikens kust i den norra delen av Finland, där min pappa var företagare inom bilbranschen och bland annat drev en bilskola. Fram till femtonårsåldern gick jag i pojklycéet i Kemi, men den ekonomiska krisen i Finland gjorde att bilkunderna flyttade till Sverige, där de fick jobb på Volvo och kom hem med blänkande nya bilar. Det ledde till att vår familj fick flytta till Helsingfors, där pappa startade en bilskola och också arbetade som bilförsäljare på importören Wihuri,” berättar Markku om sin tidigaste ungdom.

”En av mina farbröder blev racerförare i AAW-stallet, som drevs av den legendariska stallchefen Antti Aarnio-Wihuri, där Finlands första Formel-1 förare Leo Kinnunen var anställd. Själv fick jag börja i en nystartad samskola med både flickor och pojkar, vilket påverkade betygen på ett distraherande sätt efter åren i en sträng pojkskola. Men, jag tog studenten och gjorde lumpen med tanken att studera juridik och ekonomi; något som jag inspirerats till under språkstudier i Österrike.”

Det finska intagningssystemet med inträdesprov och extra kurser frestade på Markkus tålamod. Men då hörde han att i Sverige kan man komma in i den akademiska världen enbart på basen av betyg. Förr än senare befann sig Markku i Uppsala som medlem av Norrlands Nation.

”Att läsa juridik var inte så enkelt, men som tur var passade det svenska systemet att studera i grupp mig mycket väl och jag tog min examen i juridik efter sex år. I Uppsala lärde jag känna andra finländare, som senare gjort karriär i näringslivet och politiken. Sverige var bekant sedan tidigare eftersom min mamma hade varit krigsbarn i Färila. Vi besökte ofta Norrland medan vi bodde i Kemi, inte minst för att driva in skulder från bilskoleelever som flyttat över gränsen.”

B-uppsats ledde till handelskammaren

Nästa steg blev ekonomistudier för Markku. Tillsammans med en annan student valde de att skriva sin B-uppsats om den finländska textilexporten. VD Liisa Lifländer tog emot dem på Finsk-svenska handelskammarens kontor på Riddargatan 35-37 och delade med sig av värdefull information.

”Vi fick godkänt – på den tiden var finländsk textilexport till Sverige stor och viktig, Marimekko, Finlayson, Turo Tailor, Kestilä med flera. Besöket väckte mina tankar om att arbeta med finländska företag som ville etablera sig i Sverige. Jag startade senare en egen juristfirma inom humanjuridik och råkade hitta ett exemplar av handelskammarens tidning Finland levererar på bordet hos en klient. Där fanns en annons om rum att hyra i handelskammarens kontor och jag tog kontakt med ekonomichefen Liisa Carlsson. Snart flyttade jag in i arkivrummet med grannar som Martin Ahlberg och hans företag Fin-S, Ålands handelskammare, en revisorsbyrå m.fl.”

När Liisa Carlsson bytte bransch till shippingverksamhet sökte Markku jobbet som ekonomiansvarig. VD Leif Hernberg godkände Markkus ansökan och den nya karriären tog sin början.

”Det var inte en helt lätt uppgift – redovisningen av statsbidrag var knepig, men vi hade ett mycket gott samarbete med Leif. Sedan arbetade jag under både VD Risto Erjanti och VD Marja Kahra innan den nuvarande VD:n Kjell Skoglund tog över i januari 2015." 

"Min roll under åren har varit att stå alla till tjänst, både internt och mot medlemskåren samt för våra uppdragsgivare inom marknadsrådgivningen. Det sistnämnda blev naturligt eftersom handelskammarens resurser användes för olika kampanjer och projekt, bygg och underleverantörer, modeveckan, IT-företag och grafisk industri för att nämna bara några.”

Ny roll för handelskammaren

I och med omorganisationen av Finlands exportfrämjande med Finpro och senare Business Finland fick Markku vara med om att handelskammarens roll förändrades.

”Tidigare hade vi en särställning som Finlands officiella handelsrepresentation i Stockholm och hade hela uppdraget att främja export och handelsutbyte och hjälpa till med investeringar. Vi hade uppdraget från Finpro som vi tyvärr förlorade till en svensk enmans konsultfirma i samband med en upphandling. Sedan kom Business Finland in i bilden med mer folk och mer verksamhet, vilket gjorde att handelskammarens finansiering stagnerade. Kjell kom in från den tredje sektorn, föreningsvärlden, med nya tankar och en ny era inleddes med stort fokus på medlemskåren.”

Markkus position förändrades ganska radikalt när marknadsrådgivningen fick en ökad tyngd. ”Jag fick samtidigt mer administrativt ansvar och upplevde att den finska statsmaktens inställning blev mer formalistisk och detaljstyrd. Kostnadsfri marknadsrådgivning och annan verksamhet måste separeras. Min och Kjells uppgift blev att rädda ekonomin för att kunna hålla kvar de anställda och fortsätta att erbjuda tjänster och evenemang.”

Markku beskriver sin roll som att lösa de finska kundernas problem på den svenska sidan. ”Erfarenheten hjälper att nå resultat och att överbrygga skillnader. Det finns mer, eller åtminstone annorlunda, byråkrati i Sverige, medan Finland är mer digitaliserat på gott och ont. På senare tid har handelskammaren uppmärksammat olika typer av handelshinder, som vi försöker eliminera tillsammans med näringsliv och politiker. Jag har som marknadsrådgivare lärt mig att hitta och sammanställa information och för mer krävande uppdrag har vi vår fantastiska medlemskår med revisorer, advokater och andra specialister.”

Handelskammaren agerar ofta Första hjälpen när företag vill etablera sig på den finsk-svenska marknaden. ”Vi skall göra att de känner sig trygga och att de blir hjälpta. Exportfrämjande åtgärder ger konkreta resultat, ingen ska behöva gå härifrån med tomma händer. Men, för att nå en bättre balans i handelsutbytet krävs uthållighet. Man måste ha ekonomiska resurser för att klara 2-3 år innan framgångarna börjar komma. Export är ett livsstilsprojekt och jag är glad över att vi varit med om lyckade etableringar som återvinningsföretaget Kuusakoski, specialflygföretaget Jetflite och ett spännande företag som återvinner till exempel sjukhustextilier. En av de mest udda etableringarna var ett familjeföretag inom sjukhustillbehör, där den språkkunniga frun avled mitt i processen med att sälja in produkterna till Sverige och mannen lämnades ensam. Det supernischade företaget hade dock en stark efterfrågan på produkterna och lyckades sluta ramavtal – vi stod mittemellan och lotsade dem till framgång.”

Det som enligt Markku är avgörande för att handelskammaren skall lyckas är ett bra team som kan ta på sig ansvaret för kundernas projekt och som delar med sig av kunskap internt, vilket minskar sårbarheten i en liten organisation. ”Framtiden för exportfrämjande är oklar i Finland, men Finsk-svenska handelskammarens modell fungerar och ger resultat.”